carolinehulinder.blogg.se

Åsså sitter jag HÄR igen, för att uppdatera er, underbara läsare.
Jag har berättat för Mathilda vad många som har skrivit "till henne" och jag är tacksam för alla ER som bryr sig om.
Man vet ju faktiskt aldrig vad livet kommer med,
och jag har inget emot att dela med mig av våra "händelser".
Det är nästan lite skönt att kunna skriva av sig......

Liiite tokigt blev det allt i morse, då jag tänkte att hon skulle få sova ut. För direkt efter mitt förra inlägg så kom sköterkan och skulle köra ner henne till narkosen.
Och då sov ju Mathilda fortfarande..... (Och hon har INTE ett bra morgonhumör).
Så det blev lite stressigt att väcka henne, pinka och byta om till sjukhusrock.
Ledsen blev hon nästan direkt.
-Jag vill inte!!! Sa hon flera gånger.
Hon fick en dryck med alvedon och lugnande direkt när hon vaknade.
Och det gick ju galant för henne att svälja.
Väl nere på narkosen hade det lugnande börjat att verka lite....
Jag var så inställd på att INTE följa med in på självaste sövningen. Så när läkarn frågade om vi BÅDA ville följa med in så tackade jag NEJ....
Daniel berättade i efterhand att hon hade vart väldigt ledsen och frågat läkarn:
-Är det SÄKERT att jag inte kommer att vakna när ni tar "sprutan"?? LOVA!!!

Och läkarn lovade .
Hon fick prova att blåsa upp en ballong med hjälp av narkosmasken. Hon hade kastat lite med huvudet precis före sovandet.... Men det gick bra.
Efteråt gick vi med skötaren och narkosläkarn när dom drog Mathilda in till uppvakningen.
Hon hade fått alvedon, lokalbedövning, voltaren, morfin och ett medel som hon skulle "sova ut" av.
Men hon vaknade ganska snabbt, fast ändå lugnt.
Ortoped läkarn kom in och berättade om operationen. Den hade lyckats bra och proverna var redan skickade.

Dom kollar Tuberkulos, vävnad (tumör) och bakterier.
Det rann någon gul vätsa ur självaste benet (skelettet) och det var inte var.
Men det SÅG UT som en infektion brukar kunna göra, men han var inte säker.
Men man blev ju lite hoppfull i alla fall!!

Så nu har en behandling påbörjats för en infektion (Tills dom rätta svaren kommer).
Resten av året ska Mathilda troligen äta antibiotika tre gånger om dagen.
Länge...... Men ändå en lättsam behandling.

Hon har inte ätit något än.
För alldeles nyss när vi skulle till resturangen så kräktes hon galla.

Och man kan ju må illa efter en narkos.
Så bara hon mår bättre och kan äta något, så får vi åka hem sedan.

Om vi inte hörs före,
så skriver jag mer och berättar när svaret har kommit!